Det har debatterats en del hur kyrkan har påverkat vetenskapen genom historien. Ateister och då främst humanister (som jag själv) vill gärna påstå att kyrkan har hämmat vetenskapens genom att uppmuntra tro framför vetande. Från kyrkligt håll har man som svar på detta poängterat att det är just kyrkan som har bevarat antikens kunskap och att allt på kunskapsnivån skedde på kloster under hela medeltiden. Det var alltså kyrkan som låg längst fram i ledet vad det gäller kunskap.
På sätt och vis vill jag ge båda rätt även om det kyrkliga motargumentet är missvisande så är det sant. Kyrkan bevarade mycket riktigt, framför allt, antikens skrifter. Man kopierade för hand fram tills boktryckarkonsten på 1400-talet. Men man bedrev inte mycket vetenskap. Kyrkan hade under i princip hela medeltiden en stor påse pengar att röra sig med och detta var man ensam om. Den ända möjliga institutionen för bevarande av gamla skrifter var alltså kyrkan. Men möjlighet måste anslutas med vilja för att kunna utföra det bevaringsarbetet som kyrkan utförde. Viljan fanns till viss del men mycket av det kyrkan har bevarat finns på baksidan av gamla rullar eftersom man helt enkelt inte hade råd att köpa nya. Intresset att bevara ligger främst i att en ganska stor del av den kristna teologin som vi uppfattar idag härstammar från antika skrifter, såsom Platon och Aristoteles.
När jag ändå är inne på kristendomens vilja att bevara gamla skrifter och kunskap bör nämnas att innan kyrkan stod för bevarandet så vad det biblioteket i Alexandria. Här bedrevs både vetenskap och bevarande till det förstördes i omgångar. Det slutliga dödsstöten kom från just kyrkan som ansåg denna kunskapskälla vara hedendom. Jag vill ha sagt att kyrkan har bevarat, enbart, de skrifter som de själva finner intressanta då de integrerar med deras teologi eller av misstag. Man har inte bedrivit någon forskning under medeltiden och man har inte haft intresse för upplysning.
Det kan vara av intresse i debatten att titta närmare på den teknologiska utvecklingen eftersom den går hand i hand med den vetenskapliga då de har utvecklats mer eller mindre parallellt med varandra sedan Arkimedes (om jag minns rätt). Det krävs inte särskilt mycket kunskaper i historia för att inse att utvecklingen tog fart samtidigt som renässansen och sekulariseringen gjorde det samma. Inte helt överraskande är det när förtroendet för förnuftet ökar som vetenskapen får fast mark att stå på. Skiftet från kyrkans uppmuntran till okunskap och tro till vetenskap och förnuft gick naturligtvis inte helst smärtfritt. Flera stora vetenskapsmän fick backa tillbaka för sin teorier. 1515 kom Index librorum prohibitorum, som förbjöd alla katoliker att läsa böcker med nya vetenskapliga rön eftersom det kunde påverka deras tro. Index librorum prohibitorum försvann faktiskt inte förrens 1966.
Kort sagt är kyrkan, och då främst den katolska, ingen vän av vetenskap och den genererar inte vetenskapliga teorier. Som humanist förväntas jag kanske att ge islam (och andra religioner) en omgång för deras eventuella vetenskapsförakt men jag saknar kunskap. Den lilla kunskap jag har visar istället att araberna i islams barndom utvecklade matematiken och astronomin.
Intressant i Index librorum prohibitorum är ju att ”farliga” filosofer som t.ex. Sartre, Descartes, Kant, Berkeley, Bentham, Spinoza m.fl. funnits på den förbjudna listan. Men aldrig någonsin fanns t.ex. Adolf Hitlers Mein Kampf med… Så mycket farligare är det alltså att läsa ”Kritik av det rena förnuftet” än Mein Kampf.
Även om det förvisso är riktigt att skolastiken förde med sig en hel del kunskap, så har kyrkan antagligen hämmat den vetenskapliga utvecklingen snarare än främjat den. Däremot kanske det är något förvirrande att säga att kyrkan har uppmuntrat tro framför vetande.
Snarare bör man kanske säga att kyrkan har uppmuntrat blind tro alternativt ”gudskänsla” framför vetande. Att hålla något för sant, att tro, kan ju vara något positivt också och något som är absolut nödvändigt för vetenskap.
Mvh
Anders
Mein Kampf är ju ändå en relativt harmlös bok. Den lär inte ”frälsa” en enda människa från kristendomen
Jag skulle vilja göra skillnad på gudstro och den tro som vetenskapsmän har på att det är just de som har rätt, då en vetenskapsman faktiskt har möjligheten att, när de blivit motbevisade, att bli glada och gå vidare. Den religiösa väljer samtidigt att helt och hållet ignorera att de blivit motbevisade, och fortsätta som vanligt.
Det är inget fel med att tro, det som är fel det är att religionen står över all kritik, den religiösa har helt enkelt ”rätt” och det ska ingen rucka på.
Anarkandi,
Just därför tror jag att man bör skilja den religiöses ”tro” (på ”gudar”) från en logisk tro, dvs. ett försanthållande om ett verkligt förhållande. Dvs, det är vettigare att tala om att en religiös person har en ”gudskänsla” än att han eller hon ”tror” i vanlig logisk mening.
Det är synd att man i svenskan inte skiljer på den religiösa tron och den logiska/empiriska tron.