Just nu läser jag en mindre apologetisk skrift av Henrik Kindvall och även om jag precis har börjat har han väckt en del inspiration till att bemöta den uppfattning som är så vanlig hos kristna. Henrik Kindvall tillhör allianskyrkan och anser i stora drag att upplysningen har gjort människan okänslig ond även om vetenskapen har gett oss mycket kunskap. Jag vill göra klart att jag inte svarar på hans skrift, det var bara en inspiration.
Mitt ställningstagande är, föga förvånande för vissa kanske, den motsatta åsikten. Upplysningen har inte bara gjort våra liv bättre genom vetenskapen utan den har också skapat tolerans och förståelse. Utan upplysningen hade globaliseringen varit ett mycket stort bekymmer då speciellt religionerna hade skapat stora motsättningar som inte kan lösas med dialog. Om religionens nedgång och sekulariseringens uppgång skulle utebli och skulle mycket varit till det sämre. Därmed inte sagt att religionen är av enbart ondo. Det var speciellt Voltaire vill jag minans som drev tesen att religion är dåligt för toleransen och toleransproblem är precis vad vi har. Dock är den inte så etablerad i Europa som är sekulariserat men man får dåliga vibbar av amerikanernas syn på muslimer (som smittar av sig på Europa).
Individualism, liberalism och sekularisering tror jag är starka faktorer för att inrätta ett stabilt tolerant system. Mot denna uppfattning står uppfattningen som uppenbarligen många kristna har. Nämligen uppfattningen att människan är god enbart när hon har en relation med Gud. Moralens argument torde jag ha skrivit om både en och två gånger tidigare men jag tar det en gång till. Det finns flera motargument mot moralens argument varav det mest uppenbara är att jag sitter här och skriver och inte på Kumlanstalten. Det är också anmärkningsvärt att exkristens medlemmar inte tycks vara omoraliska. Om dem har tappat sin tro, varför faller de inte in på brottets bana?
Människan är en biologisk varelse bland alla andra. Att bedöma hennes moralsika förmåga kan endast göras i jämnförelse med andra biologiska varelser. Resultatet är självklart. Människan är den varelse som är mest moralsik av alla arter. Det beror, enligt mig (som klargjort här ovan), på hennes natur och inte på hennes gudstro.
Jag inser att jag har gjort ett ganska betydelsefullt fel i min argumentaion som jag har väntat med att avslöja. Flera gånger använder jag mig av ordet moralsik och avser då min, subjektiva, uppfattning av moral. Saken tåls alltså att undersökas närmare. Det är ingen hemlighet att jag håller hårt om mänskliga rättigheter. Deklarationen i sig är förresten ytterligare ett bevis för vilken enastående art människan är. Vi har makt att leva moralsikt mot varandra och jag tror att mänskliga rättigheter är en bra metod. Förutsatt att man köper min definition (som jag bara har återgett i korthet) kan man acceptera det övriga resonemanget.
Hej! Det var intressant att du som ateist läser min lilla skrift om apologetik. Jag anser naturligtvis inte att upplysningen i stort har gjort människan okänslig och ond, men den har inte med nödvändigihet gjort henne god och bra heller. Mycket av det vi fått kunskap om är ju helt fantastiskt, och om det används på rätt sätt så har ju hela mänskligheten glädje och nytta av den. Vetenskapen är både viktig och nödvändig för vår utveckling.
Om du orkar “träla” dig igenom hela min text, så får du gärna återkomma med en kommentar. Jag kollade runt lite på din blogg och fann en hel del intressant.
Allt gott! /Henrik