Katolska kyrkan och kondomer

Partipolitiken (folkpartiet) har uppmärksammat påven och den etiska lära han står för med följd att debatten om katolicismens etik har fått uppmärksamhet. Den har så klart fått lite extra tändvätska när påven i sitt tal sa att kondomer sprider aids. Det visar dock att katolska kyrkan inte bara har en dålig gren i sin etik, utan flera. Katolska kyrkan har åter igen visat att den etiska lära som de står för tillhör en tid då vi inte nått samma moraliska utveckling. Det är en farlig konservatism, det leder till ökad aids-spridning och mer död på grund av irrationella idéer. Allt är så mycket lättare att göra så mycket bättre om bara katolska kyrkan inte la in sin religion i kampen mot vår tids största sjukdom.

Att över huvud taget få för sig att förbjuda kondomer är obegripligt. Kondomer skyddar mot aids i 80% av fallen men trots det menar påven att de sprider aids. Antingen är han ondsint eller okunnig. Anledningen till detta sanslösa uttalande tror jag ligger i den katolska läran om äktenskapet och sexualskräcken. Uttalandet vänder sig mot en afrikans befolkning som inte är upplyst av gedigen utbildning som kan se det orimliga i det. Men det är klart, påven ger dem inte heller möjligheten eftersom kondomer inte finns att tillgå. Påven tycks anse att människor inte kan tänka själva och att religionen därför ska göra det åt dem.

Landet Uganda brukar nämnas som ett lyckat fall från katolska kyrkan. Jag tvekar när jag tittar närmare på Uganda. När smittan kom till Uganda fanns inte kondomerna och Ugandas regeringen införde då ABC-programmet som innebär att man ska använda kondom. Inte som lekmän från katolska kyrkan på newsmill vill hävda: ” och vid behov använda kondom”. Programmet att använda kondomer används inte överallt idag. Den nya inställningen är enbart avhållssamhet och resultatet är att HIV-smittan ökar igen. Under hela tiden fram tills idag uppmuntrade man befolkning att vara försiktigare med sex och att då, som katolska kyrkan, hävda att framgångarna beror enbart på avhållssamhet är rent falskt. Ett försök att få hålla fast i sin ideologi, vars konsekvenser är uppenbara.

Det är på sätt och vis sorgligt att jag måste berätta att jag är för religionsfriheten. Jag tycker att katolska kyrkan ska få tro på vad de vill. Vill de tro på att en pratande orm som lockade människan in i en arvssynd som vi bara kan komma ur om vi ger vår själ till en judisk zombie så har jag så klart ingenting emot det. Jag tycker det är underligt men så här långt är inget fel, religionsfrihet är bra. Problematiken ligger i att denna idé leder till att människan, som är i centrum för min livsåskådning, kommer till skada. Rent av dör på grund av det. En av de saker som gör mig mest arg på katolska kyrkan är att de inte bara har regler för sina egna medlemmar utan för alla andra också. Det räcker inte med att deras egna medlemmar ska få dö på grund av en tvillingfödsel, de vill att andra ska följa deras dogmer och diktat.

Kondomer, kondomer, kondomer. Ju fler man har, ju fler tillfällen har en rejält lägre risk att resultera i ytterligare spridning av aids. Ändå vill man förbjuda dem. Helt orimligt! Man försöker ta ett lyckat fall i Afrika och göra det till sin framgång men det går inte. Det är falskt, ett desperat försök att få förnuftet på sin sida? För det behövs kanske när man vill att hela världen ska bindas av deras diktat som rimmar illa med mänskliga rättigheter och en i övrigt human etik.

Människor som gifter sig

Här om dagen fick vi newsmilläsare nya siffror som ändrade bilden av äktenskapet ganska rejält. Elise Claesson ger oss en positivare bild än den hittillsvarande. Bilden som presenterats i media hittills har varit att allt fler äktenskap slutar i skilsmässa. Det har spelar framför allt KD i händerna som kan visa hur vi alla borde oroa oss för barns framtid. Nu kan vi alltså pusta ut. Alla vi som tror på människans empatiska förmåga kan se på verkligheten och känna att vi har rätt.

Människor gifter sig allt mer och mer, vilket förklarar ökningen av skilsmässor. Människor är inte så syndiga som KD vill. Tvärtom är det så att antalet äktenskap ökar. Svensken tenderar också att vilja ha barn i allt större utsträckning. Att peka på de barn som lever med ensamstående föräldrar är att plocka fram de siffror som gynnar tesen och sedan strunta i sammanhanget som man tagit dem ur. Man ignorerar det som inte riktigt passar in. Det är osmakligt.

Det är därmed inte sagt att KD’s vilja att minska skilsmässorna är att ignorera. Att två människor väljer att skilja sig är så klart något tragiskt. Att barn får leva med en ensamstående förälder som eventuellt måste jobba så pass mycket för att få det att gå runt ekonomiskt att tiden inte räcker till är givetvis tragiskt och något som man inte ska ignorera fullständigt. Men frågan är om KD’s strategi är den bästa. Att på något vis uppmuntra till att hålla ihop när det inte längre tycks fungera. Är det verkligen nyttigt för dem barn som står mitt i korselden? Är det bra för någon part? Och framför allt: Är det en angelägenhet som staten ska gå in och pilla i?

Min poäng är att det visserligen är ett problem som KD lyser upp men det ska inte lösas med politiska medel. Det krävs möjligen ett trendbrott och en inställning till barn som är mer gynnsam för dessa. Hur människor väljer att leva sitt liv vad det gäller äktenskap eller inte ska staten ge blanka fan i. Det hör religioner som förespråkar en gud som är mer övervakande än FRA till.

Hur stort är KD’s problem angående vuxna människors oempatisk inställning till barn? Är verkligen barn en slags oönskad produkt av ett äktenskap? Det rimmar bra med Hollywood men det rimmar illa med verkligheten generellt i Sverige. Det är rörande enkelt att motbevisa en sådan uppfattning. Människor inseminerar, adopterar m.m. Varför då? KD underskattar den mänskliga känslan av att få ha ett barn. Staten behöver inte gå in i andras liv och se till att de är empatiska nog.

Elise siffror visar att KD vart oärliga, att media har spelat dem i händerna. Det har aldrig varit berättigat för KD att pilla i människors allra privatas sfär. Där ska staten inte moralisera helt enkelt. Varför finns detta behov hos KD? (Varför finns det i religioner?). Det är underligt att KD har en sådan negativ inställning till människans natur. Vi som har en positivare bild av människan har åter igen visat sig ha rätt.

Friheten att förverkliga sina egna preferenser

Det känns väl ganska grundläggande eller hur? Att var och en ska ha friheten att utveckla sin personlighet och sedan förverkliga det som gör just denna individ glad. Det som just denna individ strävar efter. Sverige, idag, är ordnat på ett sådant sätt att detta är möjligt. Tyvärr är det inte så i hela världen och tyvärr är denna frihet hotad. Religioner och intolerans mot andra individers strävan att uppnå vad de önskar är på väg tillbaka.

Här om dagen kom ett uppmärksammat vetenskapsrön som påvisade att människor som tror på en gud genrellt mår bättre. Det är helt möjligt att detta är sant, jag tror till och med att det är ganska rimligt. Men vad innebär detta? Det ter sig ju uppenbart att dessa personer har uppnått en preferens men som jag ser det ligger det ett problem i att det inte är deras preferens som uppnås. En människa i en sekt som känner sig lycklig men som arbetar 18h varje dygn har inte ett värdigt liv. Det är inte en vald preferens utan en indoktrinerad sådan. Indoktrinering har så klart alltid funnits men idag blir det vanligare och det blir dessutom en del av indoktrineringen att motsätta sig etablerade vetenskapliga sanningar. Inte nog med att man styr vilken personlighet ens barn ska ha man går vidare och vill få alla andra att byta sina preferenser så att de stämmer överens med den egna religionen.

Men att uppfostra någon efter sin egna filosofiska övertygelse, efter hundratals år av tradition kan väl omöjligen vara fel? Det är faktiskt skyddat i europakonventionen. Och egentligen har jag inget problem med det heller. Så länge det inte är att uppfostra någon in i sin egna filosofiska övertygelse. Att få utveckla sin personlighet och ges frihet från religion tills man är mogen att ta ett sådant beslut är något jag tror starkt på, inte minst i egenskap av humanist.

Att uppfostra någon i en viss tro medför också toleransbesvär. Tolerans bygger delvis på förmågan att tänka som någon annan gör. Det bygger på att förstå hur de som inte uppfattar världen som jag gör faktiskt uppfattar den.

Det är inte kristendomen som är värst ute på den här punkten. Jag bor i bibelbältet och därför har det fallit sig naturligt att jag ger kristendomen mer kritik än islam. Men jag måste medge att islam är en större bov på den här punkten. Friheten att förverkliga sina preferenser rycks undan eftersom man ska följa kulturens mönster. Inte minst barn förbjuds både det ena och det andra till förmån för religionen och traditionerna. Det innebär inte att all islam ska kritiseras. Det är egentligen egendomligt att jag behöver nämna det men som så ofta är det den religiösa fundamentalismen som jag vänder mig åt.

Onekligen har vi det bra i västvärlden som får förverkliga våra önskningar bara vi vet vad vi vill och vill tillräckligt så kan man i princip nå det (med vissa uppenbara undantag). Det är dock hotat av barn som indoktrineras i både islam och kristen tro för att sedan lära sig att hela världen ska frälsas av just deras gud som av någon anledning är mer sannolik än alla de andra. För toleransens skull och för vår egen frihets skull är jag religionskritisk idag. Det är ett otäkt hot som gör att jag oftare kallar mig humanist än liberal.