När man lanserar en idé som kunskapstest av olika slag för medborgarskap måste tanken kring vad man vill uppnå vara tydlig. Som jag förstår idén vill man skapa en nämnare att bygga en gemenskap kring. Man måste då i andra hand fråga sig ifall reformen får önskad effekt.
Plötsligt blir det väldigt aktuellt att plocka fram det konkreta för att få fram bilden som man talar om. Effekten man vill uppnå med kunskapstestreformen är att få ner brottslighet i utanförskapsgrupper, öka politiskt deltagande, öka rörligheten på arbetsmarknaden och eventuellt ett par saker till.
Det rimliga vore att så här långt i tankearbetet att undersöka vilka variabler som förklarar hög brottslighet, lågt politiskt deltagande och minskad rörlighet. Jag ska vara ärlig, jag plockar nu ur minnet av vad jag läst i tidigare forskning. Men jag vill minnas att hög brottslighet förklaras med utanförskapsområden och arbetslöshet, jag vill minnas att lågt politiskt deltagande förklaras av svagt föreningsliv och jag vill minnas att rörlighet på arbetsmarknaden förklaras med reglering. Man måste fråga sig, leder medborgarskapstest till att utanförskapsområdens trender bryts, att föreningslivet utvecklas och att regleringen på arbetsmarknaden minskar? Jag tror inte det och jag vill presentera andra förklaringar.
Jag tror att arbetslöshet botas med ett gott företagsklimat, jag tror att utanförskapsområden bryts genom att bygga bort sovstäderna, jag tror att politiskt deltagande kan höjas genom satsningar på föreningslivet som idag framför allt upplever stora ekonomiska problem snarare än brist på medlemmar, jag tror att reglering botas med avreglering.
Och jag får stöd av exempel från andra länder och i Sverige. I Kanada har man tagit krafttag för att integrera människor även i civilsamhället med lysande resultat och den svenska etableringslotsen har fått effekter jag bara drömde om när den kom (och det ska sägas att jag inte var sparsam med mitt beröm).
